Jag vaknade tidigt & duschade åt frukost & sprang upp till Oscar på IVA, på vägen förberedde jag mig så gott jag kunde för vad jag skulle se, alla bilder de visat mig på jätte-svullna bäbis huvuden med stora blåmärken över hela ansiktet.

Jag var lite nervös när jag ringde på klockan på IVA och stammade fram att jag skulle till Oscar, åh svarade kvinnan är du prinsens mamma? -Ja det är jag svarade jag lite frågande.

Jo vi kallar honom så för han gillar läget ligger så avslappnat & bekvämt & bara skrattar.

Jag blev så glad innombords & frågade sköterskan om Oscar var väldigt svullen? Jo det är det som förbryllar oss, du ska få se svarade hon mig.

Med lite tyngre steg öppnade jag dörren där såg jag min lille gulle-gris liggande i den stora sängen & sov.

Han var INTE ett dugg svullen, men sa jag han är ju inte svullen, nej sa sköterskan & detta har vi aldrig sett vid dessa operationerna men det kanske svullnar upp under dagen eller morgondagen svarade hon mig, drapperiet var draget åt sidan & på andra sidan låg en dam som hade bett personalen att öppna upp för hon ville se den lille prinsen som alla pratade om på salen.

Jag blev så glad, det känndes som om hjärtat hade vingar.

När Oscar vaknade slog han upp sina stora blå och skrattade, han skrattade som bara Oscar kan, så man blir glad ända innifrån själen!

Jag satt där i över två timmar, jag tror att jag log & skrattade hela tiden..........

Jag gick tillbaka till hotellet där både jag, Vicke & Gunnar sovit i natt, Gunnar tyckte det var otrevligt att sova på rummet brevid en tom baby-säng, och jag förstår honom!

Vi gick ut & rökade jag berättade ivrigt om Oscars framsteg.

Vi började få ont om ciggaretter och det säljs ju inte på sjukhus-området, så jag & Vicke åkte buss in till Femman huset i nordstan medans Gunnar gick upp på rummet för att vänta på Oscar som skulle få lämna IVA.

Vi gick runt i affärer men jag blev så besviken, jag hade lika gärna kunnat handla hemma i stan!

Vi köpte bara Ciggaretter & bullar, jag fattar inte vitsen att ha 2 hm & 2 lindex mm mm

Väl tillbaka på Sahlgrenska hade Oscar kommit till sitt rum & huvud-tuten var redan borta, hans huvud form hade ändrats avsevärt jag blev tvungen att ta ett kort direkt!

Han var pigg & glad.

Och hade varit ett riktigt mat-vrak.

Kanylen i halsen är dock kvar & ser lite läskig ut.

Men såret är helt ok att se på även för mig som har så ont av sådant!

Nu är jag & Vicke på hotellet men ska snart vandra upp till Oscar & Gunnar vi väger blöjor & för vätske-protokoll!

Något som är konstigt är att när Oscar är ledsen på rummet & väntar på sitt morfin, skriker Vicke i högan sky här på hotellet, men så fort Oscar fått sin dos, lugnar även Vicke ner sig!

Men allt känns så himla bra just nu!

Vaknade med ett ryck i morses & trodde jag försovit mig, solen stod redan högt på skyn, när jag kollade på mobilen såg jag att klockan var 6. Jag gick ut i köket på hotellet & kokade en kopp  citrus te & värmde Vickes välling. Jag matade, tvättade & tog på Vicke la han i barnvagnen & styrde kosan mot avd 27.

Väl uppe kom en rar sköterska som heter Annika & frågade om jag ville ha en macka & kaffe.

Oscar skrek han var vrålhungrig, lite svårt att förklara för en baby på 4 månader att du får ej äta.

Precis innan vi skulle gå till operationen Oscar & jag, kom en annan gullig sköterska & frågade om hon kunde låna Vicke-vire så även Gunnar kunde få följa med Oscar ner till operation.

Sagt & gjort när vi gick hade Vicke ett stort leende på läpparna.

Jag mådde så dåligt på väg till op, men intalade mig själv att detta kommer gå så bra!

Väl nere kom kirurgen & pratade med oss, efter det kom två sköterskor & skulle ge Oscar snabb-valium i rompen, vilket de gjorde.

Jag & gunnar fick klämma oss i op-rockar & mössor, ja eller hela sanningen var nog att jag klämde mig i den & Gunnar hade nog kunnat dra den två varv runt sig!   

Väl inne i op-rummet höll jag Oscar & de satte på honom masken som skulle söva honom, han krampaktigt motstridde sig detta, var på han började skaka, gud vad hemskt det var!

Så sa narkosläkaren att nu sover han, vi ringer när han kommer till barnIVA. Vi gick upp & till avd igen då fick vi se denna rara sköterskan som passade Vicke, med bärsele & en sovande nöjd Vicke på magen!

Vicke var jätte underlig & sa inte ett ljud.

Jag sa till Annika att vi går ut på en lång-promenad istället för att vanka korridoren av & an som ändå bara skulle bli psykiskt plågande.

Vicke var fortfarande tyst!

Vi bestämde att gå mot mölndal på jakt efter en kiosk som sålde ciggaretter. Nästan 3km senare hittade vi en Hemköpsbutik & strax efter en pizzeria som hette Dalens pizza, & vilka pizzor desutom.

Vicke bäbis-pratade lite & strax därefter ringde min mobil, det var kirurgen som sa att det var klart & han åker upp till barn-IVA strax, det hade varit en lyckad op & det var rekord för så snabbt har inte en operation av detta slaget någonsin varit, ändå hade det tillkommit komplikationer Oscar tålde inte morfinet riktigt & hade slutat & andats vid några tillfällen.

Vi bestämde oss att ta bussen hem så vi skulle vara på sahlgrenska när barnIVA ringde!

Då tog de inte bankomat kort på bussen, jag förklarade situationen & vi fick åka med, men om kontrolanten kommer får ni stå för detta själva!

Första gången jag plankade på bussen vid 35års ålder med man & bäbis med tvilling vagn.   

Jag satt som på nålar utanför huvudentreen & väntade & väntade.............så ringde det och vi hastade oss upp med vällingflaskan i högsta hugg!

Åh vad jag var glad att se Oscar, dock med en massa slangar & nytt utseende, men det var min Gulle-gris Oscar.

Jag har varit där till & från hela dagen. Och ska sova nu för i morgon blir det Oscar för hela slanten!!!!!!   

Oscar igår!

Och Oscar idag!

Vilken skillnad!

Men många slangar & sladdar är det!

Jag har total panik, I natt kunde jag ej sova, jag lyckades sova 1 1/2 timme, jag låg & tänkte på att tänk om detta blir Oscars sista natt i sin säng.

I morses då Gunnar bar ut Oscar tänkte jag att det kanske var sista gången han var hemma, jag vill inte tänka så, men har inte styrkan att få bort de tankarna.

I dag blev vi inskrivna kl 08;00 Kl 10;20 Hade Oscar somnat så då blev det skicktrönkten, Sedan en enklare undersökning då de lyssnade på hjärta/lungor.

Vid 11:00 blev det möte med narkosläkaren, först då reagerade Gunnar & började gråta, jag har väntat länge på det eftersom han bara skutit alla känslor framför mig & helt plötsligt utbrister han; jag vill sova med Oscar i natt!

Narkosläkaren berättade att de sätter inga nålar förrän barnet är sövt & då sätter de på händerna & en större i halsen, HHan ska opereras kl 07:30 i morgon & operationen beräknas vara klar vid 12:00-14:00 Jag ska hålla honom i famnen medan de söver honom, vilket känns bra så han inte ska känna sig ensam min lille Oscar

Vi hade samtal efter där med en sköterska som visade bilder på en sådan här operation & det var som jag misstänkte att huvudet kan svullna upp & bli en massa blåmärken.

Jag saknar Oscar så fruktansvärt mycket!Jag & Vicke är på sjukhushotellet Johannesvillan.

I morgon blir det en lång dag.

Jag känner mig som en fågel utan vingar eller som en örn utan ögon eller som en mamma utan sitt barn.....